Edmund och Erik är ganska olika varandra, Edmund kommer från en lite bättre ställd familj tror jag när man får en inblick i hans hus. Han kan också dölja sina känslor bättre och verkar njuta av livet lite mer. Erik är lite tillbaka dragen och det är nästan alltid Edmund som tar första steget. Om Edmund gör något så gör Erik samma sak. Båda har gemensamt att ha något problem med familjen och jag tror att dom funkar ganska bra tillsammans.
Erik är nog den som mest filosoferar över livet och visar inte mycket känslor. Han blir rätt så lätt påverkad av andra, men håller sina tankar för sig själv. Edmund kanske också filosoferar mycket över livet, men boken är skriven ur Eriks perspektiv, så man vet inte lika mycket om Edmund.
Edmund är lite mer öppen än Erik och pratar om det mesta. Han gillar däremot inte att prata om sin riktiga pappa, men har fått många ordspråk från sin styvpappa.
Båda verkar vara ganska pojkaktiga och tänker på det mesta. Båda har problem i varsin familj och kan prata med varandra om sina problem. Pojkarna har många ordspråk som de delar med sig av till varandra.
Erik och Edmund är ganska lika på så vis att de båda verkar ha det svårt med sina familjer och är lite naiva. De verkar båda fundera ganska mycket på livet, men eftersom boken är skriven ur Eriks perspektiv vet man mer om honom än om Edmund. De verkar ha rätt mycket gemensamt och trivas ihop. De är även rätt olika. Edmund är mer utåtriktad än Erik. Han verkar ta de flesta initiativen och är rätt frispråkig. Han funderar ganska mycket på olika saker och delar med sig av sina tankar. Erik däremot är lite tystare och verkar hålla mycket av sina tankar för sig själv. Han delger dock Edmund rätt mycket, på så vis verkar de komplettera varandra.
Edmund och Erik är faktiskt inte så olika som man kan tro, förutom utseendet då. Båda har haft ganska många trauman redan tidigt i livet, som att Edmund hade en alkoholist till pappa och mamma där pappan misshandlade både mamman och Edmund. Och Eriks trauma är ju att hans mamma under hela boken fram till slutet ligger döende i cancer. Men det jag anser vara den stora skillnaden mellan Erik och Edmund är hur lätt dem har att prata om saker. Edmund har jättelätt för att prata om en massa olika saker som cancer, döden, sex, kärlek osv, medans Erik mycket hellre håller sådant för sig själv och nästan blir lite irriterad när Edmund försöker prata om det. Dessutom verkar Erik vara ganska sluten, medans Edmund har väldigt lätt för att prata med andra, skapa kontakter, ja, mer utåtriktad helt enkelt.
Erik och Edmund är lika gamla och har rätt lika personligheter, men de finns såklart flera skillnader också. Erik är en person som inte gillar att prata om olika saker som är jobbiga och han vill rätt ofta hålla sina tankar för sig själv. Erik tänker mycket kring olika saker och när han blir vuxen blir han lärare i ämnet filosofi. Edmund är en person som kan prata om vad som helst och är mer öppen än Erik. Edmund förstår när han pratar om något som Erik tycker är obehagligt och brukar då sluta prata om just det.
De trivs ihop och har kul tillsammans. Edmund är den som brukar komma med olika idéer om vad de kan göra och Erik gillar ofta hans idéer. De har rätt mycket gemensamt och det blir lättare att prata och att lära känna varandra då.
De är lika men ändå inte, Erik är typ ''ledaren'' över dom två och Edmund är mest bakom honom. Men Edmund är mer öppen och berättar mer om hans familj, Erik vill t.ex inte berätta om sin mamma men Edmund berättade om sin Pappa som slog honom och hans mamma. De har båda olika sätt att visa hur de mår.
De pratar inte mycket med varann som jag förstår men ändå hittar de något sätt att kommunicera med varann. De har kul tillsammans och hittar alltid på något att göra, ibland sitter de bara tysta och tänker. De förstår sig på varann t.ex när en av dom inte vill prata så blir den andra tyst. Om man förstår vad den andra vill utan att yttra sig är man en riktig vän.
Personligheterna är olika men deras historia är lika. Så på det sättet är de lika men ändå inte.
Erik föredrar att inte prata alltför personligt om sig själv. Han drar sig tillbaka inför att avslöja vad det är han känner. Han är inte blyg; han ser inte meningen att öppna sig inför andra. Kanske skrämmer tanken honom, får honom att känna sig svag. Att prata om sina brister är det samma som att erkänna dem.
Edmund är öppnare, och avslöjar en del personliga saker för Erik, som har svårt att hantera informationen. Edmund känner dock oftast av när han bör vara tyst, och de förstår varandra utan att behöva använda ord. Denna tysthet är en fristad där Erik kan vila utan att behöva ta upp den verklighet som tynger honom. Båda är lika på den punkten att de båda vuxit upp en en problematisk familjesituation, Erik med en cancersjuk mor och Edmund med en våldsam far och alkoholiserad mor. De finner tröst i varandra i den tidpunkt de innerst inne känner sig mest sårbara: Edmunds mor har rest till en rehabiliteringshem och antagligen känner han sig både vilsen och ensam samtidigt som hans ilska för fadern växer. Eriks mor ligget inför döden och han klarar inte av att se den sanningen i ögonen.
De är inte lika, men deras olikheter gör att de passar för varandra. Edmund tar initiativ i relationen och hans ledning underlättar för Erik, den låter honom andas och slappna av.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaEdmund och Erik är ganska olika varandra, Edmund kommer från en lite bättre ställd familj tror jag när man får en inblick i hans hus. Han kan också dölja sina känslor bättre och verkar njuta av livet lite mer. Erik är lite tillbaka dragen och det är nästan alltid Edmund som tar första steget. Om Edmund gör något så gör Erik samma sak. Båda har gemensamt att ha något problem med familjen och jag tror att dom funkar ganska bra tillsammans.
SvaraRaderaErik är nog den som mest filosoferar över livet och visar inte mycket känslor. Han blir rätt så lätt påverkad av andra, men håller sina tankar för sig själv. Edmund kanske också filosoferar mycket över livet, men boken är skriven ur Eriks perspektiv, så man vet inte lika mycket om Edmund.
SvaraRaderaEdmund är lite mer öppen än Erik och pratar om det mesta. Han gillar däremot inte att prata om sin riktiga pappa, men har fått många ordspråk från sin styvpappa.
Båda verkar vara ganska pojkaktiga och tänker på det mesta. Båda har problem i varsin familj och kan prata med varandra om sina problem. Pojkarna har många ordspråk som de delar med sig av till varandra.
Erik och Edmund är ganska lika på så vis att de båda verkar ha det svårt med sina familjer och är lite naiva. De verkar båda fundera ganska mycket på livet, men eftersom boken är skriven ur Eriks perspektiv vet man mer om honom än om Edmund. De verkar ha rätt mycket gemensamt och trivas ihop.
SvaraRaderaDe är även rätt olika. Edmund är mer utåtriktad än Erik. Han verkar ta de flesta initiativen och är rätt frispråkig. Han funderar ganska mycket på olika saker och delar med sig av sina tankar.
Erik däremot är lite tystare och verkar hålla mycket av sina tankar för sig själv. Han delger dock Edmund rätt mycket, på så vis verkar de komplettera varandra.
Edmund och Erik är faktiskt inte så olika som man kan tro, förutom utseendet då. Båda har haft ganska många trauman redan tidigt i livet, som att Edmund hade en alkoholist till pappa och mamma där pappan misshandlade både mamman och Edmund. Och Eriks trauma är ju att hans mamma under hela boken fram till slutet ligger döende i cancer. Men det jag anser vara den stora skillnaden mellan Erik och Edmund är hur lätt dem har att prata om saker. Edmund har jättelätt för att prata om en massa olika saker som cancer, döden, sex, kärlek osv, medans Erik mycket hellre håller sådant för sig själv och nästan blir lite irriterad när Edmund försöker prata om det. Dessutom verkar Erik vara ganska sluten, medans Edmund har väldigt lätt för att prata med andra, skapa kontakter, ja, mer utåtriktad helt enkelt.
SvaraRaderaErik och Edmund är lika gamla och har rätt lika personligheter, men de finns såklart flera skillnader också. Erik är en person som inte gillar att prata om olika saker som är jobbiga och han vill rätt ofta hålla sina tankar för sig själv. Erik tänker mycket kring olika saker och när han blir vuxen blir han lärare i ämnet filosofi. Edmund är en person som kan prata om vad som helst och är mer öppen än Erik. Edmund förstår när han pratar om något som Erik tycker är obehagligt och brukar då sluta prata om just det.
SvaraRaderaDe trivs ihop och har kul tillsammans. Edmund är den som brukar komma med olika idéer om vad de kan göra och Erik gillar ofta hans idéer. De har rätt mycket gemensamt och det blir lättare att prata och att lära känna varandra då.
De är lika men ändå inte, Erik är typ ''ledaren'' över dom två och Edmund är mest bakom honom. Men Edmund är mer öppen och berättar mer om hans familj, Erik vill t.ex inte berätta om sin mamma men Edmund berättade om sin Pappa som slog honom och hans mamma. De har båda olika sätt att visa hur de mår.
SvaraRaderaDe pratar inte mycket med varann som jag förstår men ändå hittar de något sätt att kommunicera med varann. De har kul tillsammans och hittar alltid på något att göra, ibland sitter de bara tysta och tänker. De förstår sig på varann t.ex när en av dom inte vill prata så blir den andra tyst. Om man förstår vad den andra vill utan att yttra sig är man en riktig vän.
Personligheterna är olika men deras historia är lika. Så på det sättet är de lika men ändå inte.
Erik föredrar att inte prata alltför personligt om sig själv. Han drar sig tillbaka inför att avslöja vad det är han känner. Han är inte blyg; han ser inte meningen att öppna sig inför andra. Kanske skrämmer tanken honom, får honom att känna sig svag. Att prata om sina brister är det samma som att erkänna dem.
SvaraRaderaEdmund är öppnare, och avslöjar en del personliga saker för Erik, som har svårt att hantera informationen. Edmund känner dock oftast av när han bör vara tyst, och de förstår varandra utan att behöva använda ord. Denna tysthet är en fristad där Erik kan vila utan att behöva ta upp den verklighet som tynger honom.
Båda är lika på den punkten att de båda vuxit upp en en problematisk familjesituation, Erik med en cancersjuk mor och Edmund med en våldsam far och alkoholiserad mor. De finner tröst i varandra i den tidpunkt de innerst inne känner sig mest sårbara: Edmunds mor har rest till en rehabiliteringshem och antagligen känner han sig både vilsen och ensam samtidigt som hans ilska för fadern växer. Eriks mor ligget inför döden och han klarar inte av att se den sanningen i ögonen.
De är inte lika, men deras olikheter gör att de passar för varandra. Edmund tar initiativ i relationen och hans ledning underlättar för Erik, den låter honom andas och slappna av.